Mina föräldrar köpte aldrig hem läsk till min stora förtrytelse, utom till jul då musten förgyllde hemmet. Denna frossa i julmust har följt mig genom åren och har som ett modersarv gått vidare till barnen. Däremot är det inte alls samma sak att dricka påskmust, skulle aldrig falla mig in!

 

Årligen kan vi ta del av det stora multinationella bolagets kamp mot svenskarnas julmustseder då våra svenska medier kontinuerligt rapporterar försäljningsstatistik beträffande denna ädla dryck. Än så länge har de svenska bryggerierna stått pall och inga tecken finns hittills på att en förändring av detta kommer att ske då våra julseder är djupt förankrade i den svenska myllan.

 

Kring jul och nyår står julmusten för cirka 50% av all läskförsäljning. Till de omkring 40 miljoner liter julmust som dricks i Sverige under jul- och nyårshelgen kan ytterligare 10 miljoner liter läggas vilket ger den nätta summan av cirka 50 miljoner liter såld must under ett år. Utslaget på ett helt år lär mustförsäljningen stå för cirka 11-12% av den sammanlagda läskförsäljningen i Sverige.

 

Visste ni att det faktiskt är så att 99% av all mustessens tillverkas i Örebro och att receptet är hemligstämplat? Hur kan det komma sig?

 

Jo, i början av 1900-talet reste Robert Roberts son Harry Roberts till Berlin för att studera kemi inför grundandet av AB Roberts år 1910, som än i denna dag tillverkar extrakter till skilda läskedrycker. Den frikyrkliga familjen ville skapa ett alternativ till öl- och brännvinsdrickandet, som ödelade så många familjer. 

 

På kontinenten fanns vid denna tid ett flertal större läskedryckstillverkare medan i Sverige endast några få små bryggerier framställde en ytterst begränsad mängd av smaksatt kolsyrat vatten. Kuriosa: År 1770 lär Uppsalaprofessorn Torbern Bergman varit den allra första i världen som lyckats framställa kolsyrat vatten på konstgjord väg! 

 

 

                  

                           

 

Redan 1910 - året för fabrikens grundande - tillverkas mustextraktet för första gången i större skala efter att Harry Roberts under flera år laborerat med en mörk tillsats, som kan liknas vid svagdricka till utseendet, med ett 30-tal smaksättare däribland malt och humle. Malten är orsaken till det rikliga skummandet när glaset fylls på.

 

Till en början kallades drycken faktiskt julöl, vilket syns på några av de etiketter som jag fått tillgång till via Roberts AB. Termen julmust lär dyka upp för första gången under tidigt 1930-tal. 

 

 

 

         

 

 

 

           

 

 

 

Något som inte alla känner till är att mustblandningen lakas ut i sprit för att efter 3 månaders lagringstid levereras till skilda bryggerier. Men ingen jäsning till skillnad från öltillverkning. Bryggerierna tillsätter alla därefter egna mängder av socker, sötningsmedel och vatten till extraktet samt försäljer "sin must" under egna specifika märkesbeteckningar. Detta förklarar skillnaden i smak olika läsktillverkare emellan. Alla har vi därför en egen favorit!

 

Musttips: lagra några av årets glasflaskor julmust till nästa års jul då must mognar under lagringstiden vilket gör den fantastiska smaken än rikare. Många tycker också att musten framträder som allra bäst när maten är rikligt kryddad och smaksatt.

 

 

Det första halvseklet låg fabriken i centrala Örebro men har nu flyttat utanför staden med sina drygt 10 anställda. Förutom mustextrakt tillverkas en rad andra essenser till läskedrycker, såsom den välkända Champissmaken från 1918 som numera marknadsförs av Spendrups. Alltjämt har Champisflaskorna en bild med Örebro slott framtill.